Den missionsanda som Gud hade nedlagt i Salomos hjärta och i alla trogna israeliters hjärtan undanträngdes av en kommersialismens anda. De tillfällen som erbjöds genom kontakten med många folk använde Salomo till att upphöja sig själv. Salomo försökte att stärka sin position politiskt genom att bygga befästa städer utmed handelsvägarna. Han återuppbyggde Geser, nära Joppe, som låg utmed vägen mellan Egypten och Syrien, Bet-Horon, väster om Jerusalem, som behärskade passen på handelsvägen som gick från hjärtat av Judeen till Geser och medelhavskusten, likaså Megiddo, som var beläget vid karavanvägen från Damaskus till Egypten, och från Jerusalem norrut, samt ”Tadmor i öknen” (2 Krön. 8:4), utmed den karavanväg som kom österifrån. Alla dessa städer var starkt befästa. Handelsfördelarna med en marknad vid Röda havets övre del, utvecklades genom byggandet av ”en flotta i Esjon-Geber, ... på stranden av Röda havet, i Edoms land.” Tränade sjömän från Tyrus, bemannade tillsammans med Salomos män dessa fartyg och ”hämtade guld från Ofir”, och ”almugträ i stor mängd och dyrbara stenar.” Vers 18. 1 Kung. 9:26; 10:11