Genom inspirationens ande nedtecknade kungen, för senare generationer, historien från sina förslösade år med deras varnande lärdomar. Och på så sätt var hans livsverk inte fullständigt förlorat, trots att hans folk bärgade skörden från hans sådd av ondska. Med saktmod och ödmjukhet ”undervisade” Salomo under sina senare år ”folket. Han övervägde, undersökte och författade många ordspråk.” Han ”sökte finna de rätta orden och rätt uppteckna sanningens ord. De visas ord är uddar, som indrivna spikar är deras tänkespråk. De är gåvor från en och samme Herde. För övrigt, min son, låt varna dig!” Pred. 12:9-12