Genom sin egen bittra erfarenhet, lärde Salomo känna tomheten i det liv som söker sitt högsta goda i jordiska ting. Han upprättade altaren åt hednagudar, bara för att lära känna hur tomma deras löfte om ro för själen är. Dystra och plågsamma tankar bekymrade honom natt och dag. För honom fanns inte längre någon glädje i livet eller någon frid i hjärtat, och framtiden var mörk av misströstan.