Guds välsignelse gjorde emellertid inte ett klokt och försiktigt handlande onödigt. Som en särskild försiktighetsåtgärd till skydd för skatten, avskilde Esra ”tolv av de främsta bland prästerna” - män vars trohet och pålitlighet hade bevisats - och ”vägde upp åt dem silvret och guldet och kärlen, den gåva som kungen, hans rådgivare och överstar och alla de israeliter som var där hade gett till vår Guds hus.” Dessa män gavs högtidligt i uppdrag att fungera som vaksamma förvaltare över den skatt som anförtrotts åt dem. ”Ni är helgade åt HERREN”, förklarade Esra, ”och kärlen är helgade och silvret och guldet är en frivillig gåva åt HERREN, era fäders Gud. Vaka över det och bevara det, till dess ni får väga upp det i Jerusalem i kamrarna i HERRENS hus.” Verserna 24, 25, 28, 29