När Nehemja bad, blev hans tro och mod starkare. Han var uppfylld av helig bevisföring. Han visade på den vanära, som skulle tillfogas Gud om hans folk skulle lämnas i svaghet och förtryck nu, när de hade återvänt till honom. Han bad enträget HERREN att uppfylla sitt löfte: ”Om ni vänder om till mig och håller fast vid mina bud och följer dem, då vill jag, även om ni vore fördrivna till himlens ände, samla er därifrån och föra er till den plats som jag har utvalt för att mitt namn skall bo där.” Nehemja 1:9. Se 5 Mosebok 4:29- 31. Detta löfte hade getts till Israel genom Mose, innan de hade kommit in i Kanaan, och under århundradena hade det förblivit oförändrat. Guds folk hade nu återvänt till honom i ånger och tro, och Gud skulle inte svika sitt löfte.