Fyra månader väntade Nehemja på ett lägligt tillfälle att framföra sin förfrågan till kungen. Under denna tid bemödade han sig att se glad ut i kungens närvaro, trots att hans hjärta var nedtyngt av sorg. I dessa salar med prakt och glans måste alla verka glada och lyckliga. Sorg fick inte kasta sin skugga över någon kunglig tjänares ansikte. I de stunder då Nehemja drog sig tillbaka, dold för mänskliga blickar, var emellertid de böner, bekännelser och tårar många, som Gud och änglar hörde och bevittnade.