Arbetet med att bygga upp Jerusalem på nytt och genomföra en reform utfördes av de landsförvisade som hade vänt hem. Serubbabel, Esra och Nehemja var deras ledare och deras arbete ger en bild av den andliga återuppbyggnad, som skall utföras i de sista dagarna av denna jords historia. Kvarlevan av Israel var ett kraftlöst folk, utsatt för förödelse från sina fiender. Genom dem föresatte sig emellertid Gud, att på jorden bevara en kunskap om sig själv och sin lag. Det var de, som var den sanna tillbedjans väktare, profetiornas vårdare. De erfarenheter de gjorde, när de återuppbyggde templet och Jerusalems mur, var skiftande och det motstånd som de måste möta var starkt. De bördor som ledarna i detta arbete bar var tunga. Dessa män gick dock framåt i orubblig tillit, - i andens ödmjukhet och i fast tillit till Gud, eftersom de trodde att han skulle låta sin sanning segra. Nehemja ”höll sig till HERREN” liksom kung Hiskia, ”och vek inte av från honom, utan höll de bud som HERREN hade givit Mose ... HERREN var med honom.” 2 Kung. 18:6, 7