Århundrade efter århundrade förflöt. Till slut tystnade profeternas röster. Förtryckarens hand vilade tung över Israel. När judarna vände sig bort från Gud, blev tron svag, och hoppet slutade nästan att lysa upp framtiden. Många förstod inte profeternas ord. Också de vilkas tro borde ha fortsatt att vara stark, var beredda att utropa: ”Tiden går och det blir ingenting av alla profetsynerna.” Hes. 12:22 I himlens råd var dock tidpunkten för Kristus ankomst beslutad, och ”när tiden var fullbordad sände Gud sin Son ... för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt.” Gal. 4:4, 5 |