Genom den babyloniska fångenskapen botades israeliterna effektivt från tillbedjan av avgudabilder. Efter sin hemkomst, ägnade de mycket uppmärksamhet åt religiös undervisning. Studier ägnades åt det som hade skrivits i lagen och profeterna om tillbedjan av den sanne Guden. Återuppbyggnaden av templet gjorde det möjligt för dem, att helt tillämpa helgedomens ceremoniella tjänst. Under ledning av Serubbabel, Esra och Nehemja förband de sig upprepade gånger att hålla alla Jehovas bud och föreskrifter. De tider av välgång som nu följde gav rikligt med bevis för Guds vilja att erkänna dem och förlåta dem. Ändå vände de sig om och om igen med ödesdiger kortsynthet bort från sitt härliga mål. På ett själviskt sätt tog de för sig själva i anspråk det, som skulle ha fört med sig helande och andligt liv till oräkneliga människor.