Det hat, som många av judarna hade betraktat aposteln med, blev nu starkare. Krispus’ omvändelse och dop hade en förbittrande verkan, i stället för att överbevisa dessa hårdnackade motståndare. De kunde inte komma med sakskäl, som visade, att han inte förkunnat sanningen, och på grund av brist på dessa bevis, tydde de sig till bedrägeri och ondskefulla personangrepp.