Hans framgång som en evangeliets förkunnare ledde till, att församlingen upphöjde hans arbete över Paulus’ arbete, fastän han själv verkade i samklang med Paulus för sakens fromma. Denna rivalitet hotade sanningens frammarsch allvarligt. Paulus ville giva evangeliet till korintierna i dess fulla enkelhet. Besviken över utfallet av arbetet ibland atenarna, där han hade påverkat åhörarna med sin lärdom och vältalighet, beslöt han sig för, att följa en helt annan kurs i Korint. Han framställde den enkla och klara sanningen, opyntad av världslig visdom, och koncentrerade sig huvudsakligen på Kristus och Hans uppdrag i världen. Apollos’ välformulerade förkunnelser, och hans tydliga lärdom, jämfördes av hans åhörare med Paulus’ enkla och osmyckade predikan.