Med djupt intresse, och tacksam glädje av förundran, lyssnade lärjungarna till Paulus’ ord. I tro grep de Kristi försoningsoffer, och erkände Honom som sin Återlösare. De blev sedan döpta ”i Herren Jesu namn” {Apostlagärningarna 19:5} och i det, att Paulus lade händerna på dem, mottog de också dopet i den Helige Ande, varigenom de förmådde, tala andra folks språk och profetera. Så här utrustades dessa män, till att handla som missionärer inom viktiga områden i Efesus med omnejd, samt till att också dana detta center till motor för spridandet av Kristi evangelium i Främre Asien.