Paulus ansträngde sig för, att hos bröderna i Korint inpränta vikten av bestämd självbehärskning, ingående måttfullhet och outtröttlig iver i Kristi tjänst. För att åskådliggöra den kristna krigföringen, jämförde han den med de spel, som hölls utanför Korint, och tilldrog sig många åskådare. Denna illustration skulle komma att göra ett livaktigt intryck på deras sinnen, som han talade till, då den hänvisade till något, som de omedelbart kände igen. Ibland grekerna och romarna infördes det olika idrottsliga spel, för att underhålla, liksom för att skola unga män till personlig livskraft och aktivitet, och därigenom göra dem dugliga för krigföring. Kapplöpningarna var de äldsta och högst uppskattade av dessa spel. Vid utannonserade tidpunkter och platser hölls de med stor pompa, och understöddes av kungar, adelsmän och statsmän. Personer av rang och välstånd gav sig i kast med dessa fysiska övningar, och undanhöll sig inte från den nödvändiga satsningen och självtukten, för att vinna segrarnas ära.