Hans medlidande med dem bevisades genom hans underrättelse, att de, som hade straffats för sina synder och hade visat ånger, borde tas emot med kärlek och vänlighet. De var fria, att bemöta den ångrande syndaren å hans vägnar. Om de ville förlåta och godta den ångerfulle, skulle han bekräfta deras handling, genom att agera å Kristi vägnar. Därigenom visar aposteln sitt förtroende för församlingens visdom, och erkänner deras myndighet, att åter välkomna dem, som hade skadat saken med sitt handlande, men nu hade blivit i allt omvända.