Här var en församling som hade bevisat sin kärlek till Kristi evangelium genom sin tro och gärningar. Bröderna hade inte avvikit från sin tillit till Herrens budbärare. I sitt brev till filipperna kommer Paulus endast med erkännande, värmande ord, och klandrar dem inte. Denna församling kunde inte avstå från, att skänka aposteln gåvor till hans försörjning, medan han förkunnade evangeliet, fastän han upprepade gånger vägrade, att godta deras givmildhet. Han var väldig bestämd i sin föresats, att försörja sig själv, för att hans fiender inte skulle kunna säga, att han arbetade för personlig vinning. Men filipperna ville inte förvägras förmånen, att bistå Herrens ambassadör, genom att ge av sina medel, och tillfredsställa hans behov. Två gånger, då han var i Tessalonika, strax efter deras omvändelse, envisades de med, att skänka honom sina gåvor. De sände också hjälp till honom, för att predika i Korint, och arbeta för sitt eget underhåll. Även då aposteln satt fången i Rom, bevisade bröderna i Filippi sin kärlek genom sin vänliga omsorg om hans bekvämlighet och trevnad.