Under denna resa hade aposteln ett mål, nämligen att samla in medel, för att hjälpa de fattiga heliga i Jerusalem. Han hade upprättat en ordning med veckovisa offer i Korintförsamlingen, liksom i Galatien, och hade ålagt Titus, under hans besök i Korint, att vara särskilt uppmärksam på, att främja denna välvilliga verksamhet. Aposteln drevs inte bara av en önskan om, att hjälpa sina judiska bröder, utan han hoppades, att detta handgripliga uttryck för nyomvända hedningars kärlek och medlidande skulle mildra de bittra känslor, som många av de troende i Judéen hyste emot dem. Trots Filippis församlings fattigdom anammade de raskt apostelns plan, och yrkade på, att han skulle ta emot deras gåva till de behövande kristna i Jerusalem. De hyste den största tillit till hans renhet och omdöme, och betraktade honom som rätt person, att ta ansvar för deras gåvor.