Aposteln förmanar sina bröder: ”Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.” {Vers 28.} Skulle evangeliets förkunnande tjänare hela tiden hålla i sinnet, att de har med Kristi inköpta egendom att göra, skulle de ha en djupare förnimmelse av sitt arbetes allvarliga innebörd. De skall ge akt på sig själva och på hjorden. Deras eget exempel måste illustrera och genomdriva deras instruktioner. De, som undervisar andra om livets väg, måste se noga till, att ingen får anledning till, att tala illa om sanningen. Som Kristi representanter, skall de försvara Hans namns ära. Genom sin helgelse, sitt livs renhet, sitt gudfruktiga uppträdande, bör de visa sig vara sitt kall värdiga. Genom ett riktigt föredöme kan de utöva ett inflytande, som ord allena inte kan åstadkomma. Detta inflytande uppmuntrar till tro och helighet, brinnande kärlek, helgelse och renhet ibland dem, som de arbetar för. Gud fordrar, att Hans tjänare predikar Ordet utan rädsla, att de med nogsam flit ger exempel på dess föreskrifter, oavsett hur häftigt de föraktas, hånas, stås emot och förföljs. Varje trofast lärare av sanningen kommer till sista att kunna stämma in i Paulus’ uttalande: ”jag inte är skyldig till någons blod.”