Apostelns iver, att nå Jerusalem, var nu över. Det fanns några få lärjungar i Tyrus, och efter att ha lyckats med, att finna dem, tillbringade han den följande veckan med dem. Den Helige Ande hade uppenbarat för dem en del av de faror, som väntade Paulus i Jerusalem, och de dristade sig till, att avråda honom från hans plan. Men samme Ande, som hade varnat för pinor, fjättrar och fängelse, manade honom vidare, som frivillig fånge. Då Påskveckan var slut, lämnade Paulus dem. Han hade vunnit deras hängivenhet i så stor omfattning under denna tid, att alla bröderna, med sina hustur och barn, följde med honom på hans vandring; och innan han steg ombord på skeppet, föll de på knä på stranden och bad, han för dem, och de för honom.