Under sin resa söderöver nådde sällskapet Caesarea, och där ”tog vi in hos evangelisten Filippus, som var en av de sju, och stannade hos honom.” {Kapitel 21:8.} Här förblev Paulus till högtidens stora kväll. Dessa få fridfulla, lyckliga dagar var de sista dagarna i fullständig frihet, som han hade glädje av på lång tid. Innan han hamnade i de stormiga omständigheter, som väntade honom i Jerusalem, vederkvickte Herren allra nådigast hans ande med denna vilostund och denna lyckliga gemenskap.