Den inställning, som judarna, i egenskap av Guds bekännande folk, hyste mot den icke troende världen, vållade aposteln allvarlig sinnesvånda. Hur skulle dessa hedniska officerare betrakta deras uppförande - de hävdade sig ju vara tillbedjare av Jehova, de tjänade i ett heligt ämbete, och ändå lät de sig styras av oförnuftig lidelse, de sökte, att utplåna sina bröder, som dristade sig till, att skilja sig från deras religiösa övertygelser, och förvandla sitt mest högtidliga, rådplägande organ till en samling ursinniga, förvirrade personer! Så här djupt skulle inte romerska senatorer eller fredsdomare sänka sig. Guds sak hade blivit utskämd, Hans religion bringats i vanrykte.