I två år hände det inte mera med Paulus, dock förblev han fånge. Felix besökte honom flera gånger, och lyssnade uppmärksamt till hans ord. Men det verkliga motivet för denna skenbara vänskap var en önskan om vinning, och han tillkännagav för Paulus, att han kunde frige honom för en stor summa pengar. Aposteln var dock för ädelmodig av naturen, för att säkra sin frigivning genom bestickning. Han var oskyldig till alla brott, och han ville inte sänka sig så djupt, att han överträdde lagen. Därutöver var han själv för fattig, för att betala en sådan lösensumma, om han hade velat, och han tänkte inte, för eget vidkommande, vädja till sina nyomvändas förståelse och ädelmod. Han menade också, att han låg i Guds händer, och han ville inte gäcka Herrens planer för honom.