Saken dryftades ingående, och till sist vände officeren sig till Paulus, som hade vunnit både sjömännens och soldaternas aktning. Aposteln rådde dem utan tvekan, att stanna kvar, där de befann sig. Han sade: ”’Ni män, jag ser att den här sjöresan kommer att bli riskfylld och medföra stor förlust inte bara av last och skepp utan också av våra liv.’” {Vers 10.} Men skeppsägaren, som var ombord, och flertalet passagerare och besättningen ville inte följa detta råd. De menade, att ”Goda Hamnarna” inte skyddades tillräckligt väl mot vinterns vindar, och att grannstaden, som var så liten, skulle tillhandahålla föga sysselsättning för tre hundra sjömän och passagerare under ett uppehåll på flera månader. Fenix’ Hamn, endast femtio kilometer därifrån, hade en väl skyddad hamn, och var i alla hänseenden ett långt mera önskvärt ställe att övervintra på.