Anställda i icke-religiösa familjer möter förhållanden liknande dem vid kejsarens hov. Dessa förtjänar vår förståelse; för om de försöker, att leva ett religiöst liv, blir deras situation ofta en stor prövning. Ett dåligt exempel står hela tiden framför dem - ett exempel på Sabbatsbrott och på försummelse av religion. De erhåller få religiösa förmåner; och visar de intresse för tron, kan de gå miste om arbetsgivarens gunst, och förlöjligas av sina kollegor. Den, som försätts i denna situation, har mera, än en vanlig strid att utkämpa, om han träder fram som vittne för Kristus, en kandidat för Himmelen. Dock finns det inget i hans omgivning, som ursäktar honom för, att försumma Guds krav. Oavsett svårigheterna på hans stig, är dessa maktlösa, att hindra honom, om hans fasta föresats är, att först söka Guds rike och Hans rättfärdighet.