Sedan apostelns verksamhet börjat hos de ödmjuka och låga, bredde inflytandet ut sig ända till kejsarens palats. Vid den tiden var Rom världens viktigaste metropol. De högmodiga kejsarna utfärdade lagar för nära nog alla folk på jorden. Kungar och hovmän var antingen helt ovetande om den enkle nasarén, eller betraktade Honom hatiskt och hånfullt. Och likväl banade evangeliet på mindre, än två år sin väg från fångens beskedliga hem till de kejserliga salarna. Paulus befann sig i en ond mans bojor; men ”Guds ord bär inte bojor.” {Andra Timoteusbrevet 2:9.} |