Paulus hade föga anledning till, att hoppas på rättvisa från den kejsare, som han hade vädjat till. Nero stod lägre till moralen, var mera ytlig till karaktären, och samtidigt kunde han vara mycket grymmare, än någon annan härskare före honom. Regeringens tyglar kunde inte ha hanterats av en mera inhuman despot. Det första året av hans regering präglades av hans yngre styvbrors förgiftning, som var den rättmätige arvingen till tronen. Han hade stadigt sjunkit från den ena förbrytelsen till den andra, tills han hade mördat sin egen bror, och så sin hustru. Det var ingen upprörande gruvlighet, som han inte kunde föröva, ingen ond handling, som han inte kunde tänka sig att utföra. I alla sunt tänkande människors sinne för rättfärdighet ingöt han avsky och förakt.