Paulus besparades denna gruvliga prövning, efter att ha lämnat Rom, sedan han blivit frigiven. Hans sista dyrbara tid i frihet användes till ihärdigt arbete ibland församlingarna. Han försökte, att upprätta fastare enighet mellan de grekiska och östliga församlingar, som han hade grundat, och vaka över dem emot de snillrika kättare, som hade nästlat sig in, för att fördärva tron. De prövningar och bekymmer, som han måste uthärda, hade tagit på hans fysiska och mentala kraft. Ålderdomens svagheter hade drabbat honom. Han menade, att hans arbete nästan var fullfört.