Hans ansikte glödde av Himmelens ljus, som om solens strålar reflekterades. För många, som såg honom i domstolen, var ”hans ansikte . . . som en ängels.” {Apostlagärningarna 6:15.} Mångas ögon var våta av tårar, som man aldrig förr hade sett gråta. Evangeliets budskap banade sig väg till mångas hjärtan och sinnen, som aldrig hade lyssnat till det förr, annat än i samband med Paulus’ fängelsevistelse.