Å andra sidan var Barnabas fallen för, att ursäkta Markus, som var hans kusin, på grund av hans bristande erfarenhet. Han var angelägen om, att denne inte skulle ge upp förkunnargärningen, ty han såg kvalifikationer i Markus som en nyttig medarbetare i Kristi sak. Härefter förlikades Paulus med Markus, och tog emot honom som medarbetare. Han anbefallde honom också till dem i Kolosse som en, vilken var en av ”mina enda medarbetare för Guds rike” {Kolosserbrevet 4:11}, och en personlig tröst för honom, Paulus. Även kort före sin död talade Paulus om honom såsom ett stöd i förkunnarverket.