Hedningarna, i synnerhet grekerna, var tygellösa; och många hade förenat sanningen med sina ohelgade naturer, då de tog emot kristendomen, och fortsatte med, att utöva otukt. Judiska kristna kunde ej tolerera eller fördra dylik omoral, som grekerna ingalunda fann brottslig. Judarna satte högt värde på omskärelsen, och iakttagandet av ceremonilagen borde vara ett prov på nyomvända hedningars uppriktighet och helgelse. Detta trodde de skulle förskona församlingen från medlemmar, som bara gick med för sina känslors skull, eller som antog tron utan hjärtats sanna omvändelse; sådana skulle bara vanära saken med omoral och överdrifter.