I fängelsehålans becksvarta ensamhet bad Paulus och Silas, och framförde lovsånger till Gud. Med stor förvåning hörde de andra fångarna bönens och lovsägelsens ljud komma från det innersta fängelserummet. De hade väntat sig, att höra skrik och klagan, förbannelser och svordomar bryta fängelsets nattliga stillhet; men de hade aldrig förr hört bönens och prisets ord stiga ut ur den mörka cellen. Vakterna och fångarna förundrades över, vilka dessa män var, som, kalla, utsvultna och svårt pinade, ändå kunde glädja sig, och samtala muntert med varandra.