Stadsdomarna uppmanade dem enträget, att resa, ty de fruktade deras inflytande över folket, liksom Himmelens kraft, som hade trätt emellan för de oskyldiga männen, som olagligen hade blivit piskade och fängslade. Enligt de grundsatser, som Kristus hade angett, tänkte apostlarna inte tvinga sig på någon, då de inte var önskvärda. De lydde stadsdomarnas anmodan, men hastade inte överilat i väg. De gick glada från fängelset till Lydias hus, där de mötte nyomvända i Kristi tro, och berättade om hela det förunderliga sätt, varpå Gud hade behandlat dem. De redogjorde för sin upplevelse på natten, och för samtalen med fångvaktaren, och med fångarna.