Inspirationen har gett oss denna glimt av atenarnas liv, med all deras kunskap, förnäma kultur och konst. Ändå var de sjunkna i omoral. Här framgår det, att Gud, genom Sin tjänare, tillrättavisade avgudadyrkan, liksom ett stolt och självtillräckligt folks synder. Paulus’ ord står som en påminnelse härom, och skänker kyrkan rik kunskap. Han var i ett läge, där han med enkelhet kunde ha tagit upp sådant, som skulle ha irriterat hans stolta åhörare, och försatt honom själv i svårigheter. Hade hans tal direkt angripit deras gudar, och stadens stora män stående framför honom, skulle han ha svävat i fara för, att ha mött Sokrates’ öde. Men han förde försiktigt deras tankar bort från de hedniska gudarna, genom att uppenbara den sanne Guden för dem, som de försökte att tillbe, men som var okänd för dem, i det, att de själva bekände sig till en offentlig inskription.