Kristi utsträckta Armar
Den gudomlige Läraren har överseende med de felande i all deras trotsighet. Hans kärlek kallnar ej; Hans ansträngningar, för att vinna dem, upphör inte. Med utsträckta armar väntar Honom igen och igen på, att bjuda de upproriska och rent av de avfallna välkommen. Hans hjärta berörs av det lilla barnets hjälplöshet, som är föremål för rå behandling. Den lidande människans rop klingar aldrig förgäves i Hans öra. Fastän alla (179) är dyrbara i Hans ögon, väcker de råa, egensinniga och istadiga eller omöjliga naturerna starkast Hans medkänsla och kärlek; ty Han ser från orsak till verkan. Den, som lättast låter sig frestas, och är mest böjd för att fela, är ett särskilt mål för Hans omsorg.