Församlingens medlemmar skall individuellt sättas på prov. De skall försättas i sådana omständigheter att de tvingas att vittna för sanningen. Många kommer att kallas att tala inför kyrkomöten och domstolar, kanske avskilda och ensamma. Den erfarenhet som skulle ha hjälpt dem i denna nödsituation har de försummat att skaffa sig, och de tyngs nu av ånger över förlorade tillfällen och försummade förmåner." (5T, s 455, 461, 462).