"Samma olydnad och misslyckande som sågs hos den judiska församlingen har i ännu större utsträckning kännetecknat det folk som har fått det stora ljuset från himlen genom det sista varningsbudskapet. Skall vi, precis som de, slösa bort våra tillfällen och privilegier tills Gud kommer att tillåta förtryck och förföljelse att drabba oss? Skall det arbete som kunde ha utförts under fred och förhållandevis gynnsamma förhållanden bli ogjort, till dess det måste utföras under mörka dagar, under vedermöda och förföljelse? Det föreligger ett fruktansvärt skuldberg som församlingen bär ansvaret för. Varför gör inte de som fått ljuset allvarliga ansträngningar för att ge detta ljus till andra? De ser att änden är nära. De ser att många människor dagligen överträder Guds lag, och de vet att dessa människor inte kan bli frälsta i överträdelse. Ändå är de mer intresserade av sin handel, sitt jordbruk, sina hus, sina köpta varor, sin klädsel, sitt matbord, än av de män och kvinnor som de måste möta ansikte mot ansikte i domen. Det folk som påstår att de lyder sanningen sover." (5T, s 456, 457).