Det är många som anser att det är en svaghet att uttrycka sin kärlek, och därför intar de en reserverad attityd som stöter bort andra människor. En sådan anda stänger dörren för all sympati. När de sällskapliga och generösa impulserna hålls tillbaka, vissnar de bort och hjärtat blir ödsligt och kallt. Vi bör akta oss för att göra denna missbedömning. Kärleken kan inte leva länge om den inte får komma till uttryck. Låt inte den vars hjärta är knutet till dig svälta av brist på vänlighet och sympati. – Hälsa för Hela Människan, sidan 308 (1905).