Sångerna, som David komponerade, framfördes av hela Israel, särskilt i närvaro av det församlade hovet, samt inför präster, äldstebröder och rikets herrar. Han förstod, att bekännandet av hans skuld skulle komma framtida släkten att notera hans synder. Han lade fram sitt ärende, och visade, vilken han förtröstade på för benådning. ”Gud, var mig nådig enligt din godhet, utplåna mina överträdelser enligt din stora barmhärtighet. Två mig ren från min missgärning, rena mig från min synd.” ”Rädda mig från blodskulder, Gud, du min frälsnings Gud” [Psaltaren 51:3-4, 16].