Ett högst ingående verk måste göras, för att rena själens tempel på dess naturliga böjelse för synd. Den kristne måste vara klarvaken, så att han står emot otuktens sakta smygande godtagande ibland dem, som säger sig vara helgade. När våra hjärtan är rena, tvagna och gjorda vita i Lammets blod, fortsätter formandet skisserat i Kristi underbara bön: ”jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen” [Johannesevangeliet 17:19].