Ursäkter för synden utan värde hos Gud. Men David klagade inte. Rättvisan hänvisade till de brutna stentavlorna med den överträdda lagen och drog svärdet mot den skyldige. Alla bortförklaringar och ursäkter saknar värde hos Gud. Den ledande tanken i Davids själ löd: Vem skall vittna om förmildrande omständigheter för syndaren, när Gud vittnar mot honom? Guds domslut - skyldig - har förkunnats, och människan kan inte överklaga. [David kände till Bibelversen]: ”Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.” {Galaterbrevet 3:10, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} David gav ej ifrån sig något klagomål. Den mest vältaliga psalm, som han någon gång sjöng, hördes, då han (179) steg upp för Oljeberget, gråtande och barfota, samtidigt ödmjuk i anden, osjälvisk och givmild, undergiven och underordnad.