För att gynna saken. Käre broder Butler! ... Jag har talat väldigt frimodigt om vissa saker. Jag menade mig behöva göra det. Skulle gärna utlova tystnad hädanefter, men eftersom jag inte är min egen och enär jag känner mig starkt manad att skriva, vågar jag inte lova detta. Jag har blott ett mål i sikte - inte endast Guds saks och verks nuvarande, utan framtida, bästa. Borde jag kämpa emot de här intrycken att skriva, när jag känner mig så starkt manad? I ögonblicket kan jag ingenting lova. Jag måste tänka på detta ingående. Jag måste be om detta, och lyda Guds Andes ledning, eller undanbedja mig ytterligare beröring med verket. |