(203) Orena tankar och fantasier. [Skrivet till en obotfärdig pastor.] Äldstebroder Z, min själ har plågats mycket för Din skull. Jag fruktar, ja, storligen fruktar, att Du aldrig kommer att beträda Guds rike. Det smärtar svårt i hjärtat, när jag beaktar Ditt fall, där Du skall stå som en upplyst, utsedd tjänare åt Jesus Kristus; ändå är Du så svårt nedsmutsad, att heliga änglar inte törs gå nära Dig. Det är ingen nyhet, att Dina tankar är fördärvade av orena önskningar och fantasier. Du har inte portförbjudit olagliga önskemål och lustfyllda tankar. Då vi träffades i Healdsburg, sade Du till mig, att Du hade vunnit segern. Det var en lögn, ty Du visste, att detta inte var sant.