Ingen ursäkt för synd, men vinnande av syndare. Jag är så brydd över detta, för jag får det (241) icke att stämma överens med den inslagna vägen. Jag är rädd för, att godkänna synd, likaså fruktar jag för, att släppa taget om syndaren och strunta i, att anstränga mig för, att återställa honom. Jag tror, att om mera av Kristi Ande funnes i våra hjärtan, skulle vi äga Hans uppmjukande kärlek, och då skulle vi verksamt återställa de felande och inte lämna dem åt Satans herravälde.