Men ack, hur litet av Kristi medlidande och ömhet visar inte de som bekänner sig vara Hans lärjungar! Om någon gör ett misstag känner andra ofta sig fria att få detta att te sig så hemskt som möjligt. De som kanske är skyldiga till lika grova synder, fast på ett annat område, behandlar sin felande broder eller syster grymt. Synder som begåtts på grund av okunnighet, tanklöshet eller svaghet förstoras upp till medvetna, överlagda synder. När de ser människor gå vilse, knäpper en del sina händer och säger: ”Det var ju vad jag sade. Jag visste att man inte kunde lita på dem.” På så sätt intar de samma attityd som Satan, i det att de gläder sig över att deras onda påstående visade sig vara rätt. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 604-605.