Han behandlade även de lägst fallna med respekt. Det var en ständig plåga för Kristus att möta fiendskap, fördärv och orenhet, men han sade aldrig ett ord som visade att han kände obehag eller var illa berörd. Oavsett människors onda vanor, starka fördomar eller övermodiga utbrott bemötte han alla med medlidande och ömhet. När vi får del av hans Ande kommer vi att betrakta alla människor som (266) syskon, med liknande frestelser och prövningar, som ofta faller och kämpar för att resa sig igen, som brottas med missmod och svårigheter, och som längtar efter sympati och hjälp. Då kommer vi att bemöta människor på ett sätt som inte gör dem modfällda eller stöter bort dem, utan istället väcker hopp i deras hjärtan. – Hälsa för Hela Människan, sidorna 133-135.