Den sinnebild av den nya födelsen, som Jesus använde, var inte helt obekant för Nikodemus. Omvändelser från hedendomen till Israels tro jämfördes ofta med ett barns födelse. Därför måste han ha uppfattat, att Kristi ord ej kunde tas bokstavligt. Men han ansåg sig vara självskriven till en plats i Guds rike på grund av sin israelitiska börd. Han var inte medveten om, att han behövde gå igenom en förändring. Detta var anledningen till hans förvåning över Frälsarens ord. Han blev irriterad över deras direkta vädjan till honom själv. Fariséns stolthet kämpade med den uppriktige sökarens längtan efter, att finna sanningen. Han undrade över, att Kristus kunde tala till honom, som Han gjorde, och inte visa större aktning för hans ställning som rådsherre i Israel. Överraskad, trots sin självbehärskning, svarade han Kristus ironiskt: