Då templet i Jerusalem åter byggdes upp under prästen Esras tid, ville samariterna förena sig med judarna i återuppbyggandet. Denna förmån vägrades dem. Och bitter fiendskap flammade upp mellan de båda folken. Samariterna bygge ett rivaliserande tempel på Gerissim. Här tillbad de enligt den mosaiska ritualen, ehuru de ej helt avstod från avgudadyrkan. Olyckor hemsökte dem emellertid, deras tempel ödelades av fiender, och förbannelsen tycktes vila över dem, men ändå klängde de sig fortfarande fast vid sina traditioner och sin gudstjänstform. De ville inte erkänna Jerusalems tempel som Guds hus, eller tillstå, att judarnas religion var deras överlägsen.