Med en känsla av, att de kunde vänta något mer, än vanligt, fylkade de sig omkring sin Mästare. De trodde, att riket nu snart skulle upprättas, och av morgonens händelser kände de sig förvissade om, att något tillkännagivande därom skulle ges. Denna känsla av förväntan spred sig också ibland folket, och man kunde läsa det djupaste intresse i de ivriga ansiktena, som vändes mot Jesus. Då nu folket satt här på den gröna bergssluttningen och väntade på den gudomlige Lärarens ord, fylldes deras hjärtan av tankar på framtida härlighet. |