En våldsam storm överraskade dem, och de var alldeles oförberedda på den. Det blev en plötslig förändring, ty dagen hade varit underbar. Och då vinden började, att vina över dem, blev de förskräckta. De glömde sitt missnöje, sin otro och sin otålighet. Envar av dem fick arbeta, för att hindra båten från att sjunka. Från Betsaida var det inte långt till den plats, där de skulle möta Jesus, och under vanliga förhållanden tog resan bara några timmar, men nu drevs de längre och längre bort från platsen, dit de ämnade sig. Ända till fjärde nattväkten arbetade de med sina åror. Då gav de trötta männen upp och trodde sig vara förlorade. I storm och mörker hade sjön lärt dem, att inse sin egen hjälplöshet, och de längtade efter Mästarens närvaro.