Jesus hade inte glömt dem. Han, som vakade på stranden, såg de skräckslagna männen kämpa mot stormen. Inte för ett ögonblick förlorade Han Sina lärjungar ur sikte. Med djupaste intresse följde Hans ögon den stormdrivna båten med dess dyrbara last, ty dessa män skulle bli världens ljus. Som en mor med öm kärlek vakar över sitt barn, vakade den deltagande Mästaren över Sina lärjungar. Då deras hjärtan var kuvade, deras oheliga ärelystnad kvävd och de i ödmjukhet bad om hjälp, var hjälpen nära.