Petrus älskade sin Herre, men Jesus berömde honom inte för, att han på detta sätt lade i dagen sin önskan om, att skydda Honom för lidande. Petrus’ ord var ej av den art, att de kunde bli Jesus till hjälp och tröst i den stora prövning, som låg framför Honom. De var ej i samklang med Guds nådefulla avsikter för en förlorad värld och stod ej heller i överensstämmelse med den undervisning i självuppoffring, som Jesus kommit för att meddela oss genom Sitt eget exempel. Petrus ville inte se korset i Kristi verk. Det intryck hans ord skulle göra, stod i direkt strid med, vad Kristus önskade att lägga Sina efterföljare på hjärtat. Frälsaren måste därför rikta mot Petrus den strängaste tillrättavisning, som någonsin gått över Hans läppar: